Fiskesuget var stort idag, väldigt stort. Jag var tvungen att ge mig ut och kasta av mig en smula. Det var behagligt milt i luften och småfåglarna höll hov i villaträdgårdarna vid parkeringen. En liten försmak av våren ilade förbi mitt sinne och spred en behaglig känsla inombords. Tyvärr var förutsättningarna för fiske inte riktigt lika gynnsamma. Vattnet hade försvunnit och vinden blåste från land i måttlig styrka. Jag fiskade en stund utan att få den rätta känslan och känseln i fingrarna försvann sakteliga. Det var inte bara lågt vatten utan även fruktansvärt kallt. Stenen på bilden brukar befinna sig under vattenytan och ger en bra bild över hur lågt vattnet verkligen var. Jaja! När vindarna vänder tar vi dem igen.... På återseende.
